Vecka 1: gryningspromenad

Har tänkt mer på hur jag ska belöna mig. Funderar starkt på att lägga ner stenar motsvarande min (kommande) viktminskning i en ryggsäck som jag minst tre promenader/vecka ska gå runt med för att påminna mig om vad jag slipper bära på. För mig känns det som en bra och realistisk morot. Borde vara bra att ha som bevis när det är motigt på viktplatåerna. Kommer att vara en mycket bra morot när jag har nått min målvikt. Kanske ska ha den stående i närheten av soffan då :)

Men nu var det där med belöning. Under denna första vecka har jag belönats automatiskt. Jag tycker att CDn är toppen och jag mår verkligen bra efter att ha lyssnat på den.
Jag njuter av att komma ut och gå. Just nu är det så lätt att komma ut. I förra veckan var det så tråkigt, kallt, jobbigt och jag vet inte allt jag kunde komma på för att sitta kvar hemma. Den här veckan var det till och med roligt att kämpa i motvind. Väder är kul!
Jag har fått mer energi och förutom att det just nu är lite svårt att somna på kvällarna så har jag börjat göra saker som jag tidigare tänkte att jag skulle göra men som alltid slutade med ett "äh, jag gör det sen". Denna vecka har jag röjt i hallen, lagt ansiktsmask, färgat ögonbrynen och börjat snegla på alla mina garderober. De behöver rensas.
Massage får jag hos min kiropraktor som också är massageterapeut. Tror att jag ska färga ögonfransarna när jag har nått -3kg fett. Det får räcka just nu.

Idag gick jag upp 05.15 för att åka in till stan och spela badminton med en kompis som är mammaledig. Jag var och fikade med henne igår och hon kommer inte igång med sin motion. Hon ville börja spela squash två gånger i veckan, men det är orealistiskt med tanke på var hon bor och familjens vardagsliv. Jag föreslog badminton och vi bokade en tid 06.00. Alla kvällstider är konstant uppbokade. Sagt och gjort. Jag ramlade ur sängen, tog en snabbdusch och for till macken för att köpa en espresso+vatten. Väl framme hos henne hade hon backat lite för hon har aldrig spelat badminton men föreslog en power walk istället. OK med mig. Jag älskar sträckan längs vattnet men 100 m in på sträckan förstod jag att power walk för henne var en mysig promenad för mig. Var tvungen att sakta in för att hon skulle hänga med, men när jag gjorde det märkte jag att hon sackade ännu mer. Så då blev jag som ett litet lok. Gick konstant ett halvt steg före henne i en takt som gjorde att hon fortfarande kunde prata vilket fungerade bra. Vi hade en mysig morgonstund och såg först stjärnor och fullmåne sedan gryning. Lugnt och stilla i en timme. Fantastiskt!
När jag kom hem var barnen uppe och vi åt frukost tillsammans. Bra start på dagen och redan +7000 steg på räknaren vid frukosten. På fredag morgon planerade vi att vi skulle gå igen. Jag tror att jag kommer att ha köpt stavar till dess. Då får jag lite mer träning trots lågt gångtempo.

Nu ska jag köra igång tvätt, handla och sen hoppas jag på att fika med en annan mammaledig kompis. Ikväll har jag första gruppträffen på itrim. Ska bli spännande.