Tuesday, February 17, 2009

Godis, joggingskor och feber

Godissuget är kvar sen helgen. Längtar verkligen efter att det ska försvinna igen. Det är bara att inse att jag är en svart-eller-vitt /av-eller-på / allt-eller-inget människa. Det är bättre att helt låta bli för mig. Jag är ingen lagom-personlighet. Suck. Just nu äter jag äpplen istället. Det är gott men tillfredsställer inte godismonstret helt. Jaja. Det går över, men det var bra dumt att äta godis två dagar på raken.

Dagens roliga är att jag äntligen har fått mina gjutna skoinlägg och köpt ett par nya joggingskor. Helt galet. Nu finns det inte någon ursäkt längre. Bara att sätta igång med projektet Springa 5km. Hade trott att jag skulle få inviga dem redan ikväll men yngsta dotterna ligger däckad med feber så jag får peta in premiären på lunchen imorgon istället. Jag som aldrig har joggat förut... Galet.

Skorna är så sköna. Och jag som hatar gympadojjor gillar till och med hur de ser ut :)
Posted by at
Labels: , ,

3 comments:

  1. PeterTuesday, 17 February, 2009

    Va har du aldrig joggat förut. Du låter som om du har tränat och sprungit mycket förut i ditt liv. Ja ja man lär sig nya saker om varandra hela tiden.
    Vill passa på att säga att så galen är jag inte som du tror. När jag gör armhävningar sätter jag handflatan i backen och där stygnen sitter är inte kontakt med backen. Det är värre att ta om en flaska än att göra armhävningar som jag kört hårt med idag.
    Hoppas godissugen försvinner.
    Kram

    ReplyDelete
  2. Ellens mammaTuesday, 17 February, 2009

    Jag har samma projekt! Men jag avvaktar tills det är bart... Vill inte springa på snön och dra i mig kall luft- där går gränsen. Så länge så kan man ju alltid springa järnet på Friskis :0) när man får...
    Kul som tusan är det!

    Snygga skor!

    Kram

    ReplyDelete
  3. Viktdrottningen - Anna MalmborgWednesday, 18 February, 2009

    Å vad roligt! Det är kul att jogga när man orkar springa längre än 200 meter! :) I somras joggade en sträcka på några kilometer. Eller gick/joggade ska jag kanske säga. Men för varje gång jag gick ut å sprang så orkade jag springa längre och längre sträckor, och tillslut gick det att springa nästan hela vägen! Det är en seger det!

    Kramar

    ReplyDelete

Subscribe to: Post Comments (Atom)