Att överdriva & prioritera sig själv

Valde bort jobbet i helgen! Det var svårt men jag är jätteglad att jag valde mig själv. Kände att jag kunde ha jobbat dygnet runt och ändå inte kommit tillräckligt långt - så varför ödsla min dyrbara helgtid när ingen annan jobbade? Och när ingen bett mig göra det?

Jag har svårt att:
* inte komma i tid (eftersom jag tycker att det är respektlöst),
* inte ha gjort vad som förväntas av mig (egentligen är det ju en slags försening - alltså är det respektlöst det med)
* inte hjälpa andra som inte klarar att göra vad de behöver (det är ju taskigt att lämna någon i sticket)
... och så här håller min lista på.

Men i helgen tänkte jag att: Ingen har bett mig om något, det är bara jag som ser vad jag skulle behöva/kunna göra. Och jag var helt slut på energi. Kom i och för sig ut och gick en stund, men det laddade inte mina energidepåer tillräckligt. Så jag lyxade som f-n! Jag hade roligt, utbytte frustration och idéer. Och jag tummade till och med på mina "jag ska inte" så pass att jag både drack vin, men det var det värt för det var ett av mina favoritviner som bjöds, och åt choklad.

Så istället för jobb dygnet runt hela helgen blev det på lördagen Thaimassage (som jag aldrig provat men satt som mål att prova i år) och sedan sov jag över hos en kompis (fd arbetskamrat) som liksom jag jobbar som en galning och gillar samma viner som jag. Hon är en energispruta utan dess like!
På söndag morgon gick vi båda på ansiktsbehandling på Axelssons elevskola (som jag velat prova i flera år för att det är en tredjedel så dyrt som på vanliga salonger) och slutligen gick jag på en en kroppsbehandling med scrub, inpackning och mer ansiktsmassage på dyra salongen.

Behöver jag nämna att jag var som en nerdrogad, dumflinande och ganska nöjd person i går kväll? Sov som en klubbad xxx. Stolt att jag prioriterat rätt och lycklig över att det fanns så många lediga tider en helg som denna. Stolt att jag inte i *alla* lägen känner att jag inte "kan dricka vin/äta choklad...".

Så är det måndag igen. Jobbet är inte lättare idag än i fredags men jag har lite mer energi nu. Jag gick hem efter mina 8 timmar och kommer att jobba hemifrån imorgon. Det kommer att ge mig chansen att ut och gå en timme istället för att sitta i bilköer...

Men nu över till att överdriva (om ni fortfarande är vakna). Jag skrev en vänlig varning på Ellans blog om att vara påpasslig och inte sugas med av allt för stor träningsiver i kombination med allt för kalorisnål kost. Ett avskräckande exempel som jag hittade tidigt i min itrim-fas var Sofie. Jag läste hennes blogg i kronologisk ordning med start den 25 februari 2008 för att hon gått ner med 2+2 och fått ett superresultat: 13 kg på 8 veckor. För bra för att vara sant tyckte jag - och det tycker jag fortfarande. Hon äventyrade sin hälsa så pass att hon fick åka in på sjukhus. Jag tyckte att hennes matintag var *alldeles* för litet och det visade det sig att hennes itrim-coach också gjorde. Trots det var hon ute och joggade och tog ut sig rejält. Hon gick mot itrim-rekommendationerna så det är just det jag ville varna för: ta det lugnt. Känn efter. Redovisa matintag och prata med itrim-personalen så att det inte blir för snedbalanserat. Visst är det härligt med snabba resultat, men inte om det slutar på sjukhus eller annan ohälsa.

Jag hade hoppats kunna länka er till exakt det inlägg i hennes blogg som beskrev när hon åkte in på sjukan pga att hon blev blind på ena ögat (tillfälligt lyckligtvis), men det verkar vara tekniska problem. Ni kanske vill leta själva och då är det bara att stega tillbaka till februari 2008 i hennes kalender och börja läsa.

Ha det gott!

PS. Jag vägde mig på supervågen idag och den visar det jag var rädd för: Jag har gått ner i vikt men tappat muskler OCH ökat i fett. Så går det när jag blir frustrerad, inte tränar och äter som en kratta... Nya tag :D